måndag 21 juli 2014

The Skeleton Key



Ja, den här ganska kassa filmen har ju allt vad gäller Louisiana-klyschor.

En förnuftigt flicka från Hoboken, New Jersey som jobbar på hospice i New Orleans får nog av den avslappnade atmosfären inför dom döende/döda på sjukhemmet och tar istället plats som personlig assistent till en terminalsjuk gamling på ett förfallet gods ute vid träsken.

Det skulle hon inte ha gjort, förstås.


Gamlingens hustru uppvisar en avvisande attityd som hon initialt uppfattar som gamla människors misstänksamhet mot utsocknes, men som visar sig ha helt andra orsaker. Detta efter att hon fått platsens historia berättad för sig av familjeadvokaten, och upptäckt ett låst rum på vinden som indikerar att huset i det förflutna kan ha använts för ockulta riter av typen voodoo. Hon börjar förstå att den åldriga hustrun kanske i själva verket vill bli av med sin gamle man och använder ockulta metoder, baserade på husets historia, för att sätta detta i verket.

En skräckfilmsklysch-fest följer där assistenten försöker frita den gamle mannen medelst voodoo-ritualer hon dittills inte trott på och inser att fler är inblandade i skiten än hon kunde ana.



Följer gör gotiska oväder, voodoo-ritualer och fina gamla skräckis-klichéer om galna söder-fruntimmer, old dark houses och mörka hemligheter i det förflutna som ingen undgår.


John Hurt som spelar den gamle mannen har fördelen av inga repliker p g a stroke/voodoo.

En larvig, milt kuslig film med ett äkta The Shining-slut och alla söder-fördomar du kan önska dig.

Film: 2/5

Louisiana-kliche: 4/5